Om att det skulle vara jobbigt att jobba...
att man ska börja jobba igen efter semestern.
Att det varit en alldeles för blöt sommar som ger skäl för klagan.
Den klagan biter inte på mig.
Jag tror att det sitter i huvudet hur man uppfattar sin sommar och ledighet.
Jag tror att man med tanken kan styra känslorna över den gångna sommaren.
För om var och en skulle kolla hur ens semester varit eller de lediga stunder man
haft så hoppas jag man har sett till att få återhämta sig med nya krafter ändå?
Trots att det har regnat. Ja, det har ju inte regnat hela tiden.
Som igår lyckades jag hitta en egen liten klippa att vara på i solen vid en skogssjö.
Om man inte har kunnat återhämta sig så kanske vi har en ny folksjukdom i Sverige?
Det kanske är dags att på allvar prata om vad det egentligen är.
Kanske så enkelt som livsmening...
Ja, man skulle glädjas mer åt det man redan har istället för det man vill ha.
ag kan inte klaga på min semester. Jag var i tunisien i 2 veckor i mitten på juni. Sedan var jag en halv vecka i Norrköping v. 27 med skapligt väder då det regnade i skåne. När det regnade som värst, jobbade jag i 4 veckor. Nu har jag haft en veckas sol. Kan inte klaga på det.
God natt på dig.
Visst ska man glädja sig åt det som man har. Problemet tror jag kan vara när man inte planerar sin semestertid även utan att det behöver kosta em förmögenhet. Trots allt har rätt många små marginaler ekonimiskt. Det jag vill åt är ändå hur man tar det i huvudet, mer än känslan av att det nog inte var en bra semester. Den känslan kanske luras helt enkelt bara för att man hade för stora förväntningar.