hope007

Min första blogg-dag har mina tankar gått till damen här i stan som blev vräkt från sin lägenhet och som tog eget beslut att inte ta emot hjälpen från socialförvaltningen. Nu är hon på vift efter att låset bytts på ytterdörren i den lägenhet hon haft som sitt hem i 34 år. Och grannarna är oroliga och ser det som socialtjänstens ansvar att ta hand om henne. Att de borde ha kollat henne flera gånger under natten då hon sov i trappuppgången. Jag undrar bara var medmänskligheten tagit vägen? Ska vi bara hänvisa empati och handling till socialtjänsten? För mig blir det svårt att motivera att mina skattepengar ska betala den typen av dygnet-runt-service. Vad är det som har hindrat grannarna att lära känna henne? Det behöver inte betyda att hon skulle bosätta sig hos en granne. För hon har ju inneboende kraft eftersom hon nu har tagit sig till Göteborg. More Tant-power! Heja! Heja!