Komma vidare...
Jo, det är ett tag sedan jag skrev. Det har inte varit "spirit" till det.
Fördenskull har inte mitt personliga liv varit i någon stiltje. Tvärtom faktiskt!
Den hemmavarande dottern har lämnat hemmet. Hon är stor nu och klarar sig.
Vi har jobbat på att det ska gå bra och jag är så stolt över henne.
Nu får jag tänka mer på mig själv och det är både angenämnt och känns som att
det också är att ta sig ut i ovisshet.
Till det praktiska är det underbart att numera har ett eget sovrum som jag inte haft på snart 20 år.
Just nu har jag placerat min laptop på skrivbordet i mitt arbetsrum som numera bara är det också.
Jag har rensat bland papper av kloka ord, informativa ord, gamla och icke gällande ord och fotografier.
Hittade ett svartvitt kort på mamma och mig som måste vara från sommaren 1961.
Året innan JFK mördades.
Kortet är inte stort men jag ska fundera på om det inte kan bli något som kan hänga på väggen.
Jag sätter ihop min egen historia.
Det är flera gamla vänner som nu har kommit åter i mitt liv.
Också det är ett sätt att knyta ihop dåtid, nytid och framtid.
Jag känner mig omgiven av mycket kärlek.
Fördenskull har inte mitt personliga liv varit i någon stiltje. Tvärtom faktiskt!
Den hemmavarande dottern har lämnat hemmet. Hon är stor nu och klarar sig.
Vi har jobbat på att det ska gå bra och jag är så stolt över henne.
Nu får jag tänka mer på mig själv och det är både angenämnt och känns som att
det också är att ta sig ut i ovisshet.
Till det praktiska är det underbart att numera har ett eget sovrum som jag inte haft på snart 20 år.
Just nu har jag placerat min laptop på skrivbordet i mitt arbetsrum som numera bara är det också.
Jag har rensat bland papper av kloka ord, informativa ord, gamla och icke gällande ord och fotografier.
Hittade ett svartvitt kort på mamma och mig som måste vara från sommaren 1961.
Året innan JFK mördades.
Kortet är inte stort men jag ska fundera på om det inte kan bli något som kan hänga på väggen.
Jag sätter ihop min egen historia.
Det är flera gamla vänner som nu har kommit åter i mitt liv.
Också det är ett sätt att knyta ihop dåtid, nytid och framtid.
Jag känner mig omgiven av mycket kärlek.
Körkortets välsignelser
Idag är det en stor dag!
Dottern har fixat den andra delen av körkortet! Uppkörningen!
På första försöket!
Just wonderful!
Hon blommar fullständigt och jag är övertygad att det kommer
att spilla över på andra viktiga beslut som hon kommer att ha i livet.
Hon har fått kämpa för att det ska klarna i hennes liv.
Och nu kommer körkortet som en stor välsignelse!
Själv är jag glad att jag har startat tävlingsgrenen "Bevara din gamla bil."
M a o är det hanterbara driftskostnader.
Och jag klarar att vara utan bil.
Men glädjen - den är störst hos henne nu!!!
Grattis my sweet giiirrrrrrrrrllllllll!
Veckans Affärer nr 10 - exklusivt om makten och kvinnorna!
Detta nummer blev en angenäm läsning på min flygresa till och från Dublin.
Med fokus på kvinnor i ledande ställning och varför det är svårt att vara med i toppen.
Rätt nyligen så är det fyra kvinnor i ledande ställning som fått sparken.
Matnyttig läsning om bl a hur kvinnor nätverkar.
Och jag gillar Cristina Stenbeck som coachat fram tre kvnnor på ledande ställning inom Kinnevikkoncernen.
Hennes citat är något att smaka på:
"Mångfald är ett effektivt sätt att undvika självgodhet."
Med fokus på kvinnor i ledande ställning och varför det är svårt att vara med i toppen.
Rätt nyligen så är det fyra kvinnor i ledande ställning som fått sparken.
Matnyttig läsning om bl a hur kvinnor nätverkar.
Och jag gillar Cristina Stenbeck som coachat fram tre kvnnor på ledande ställning inom Kinnevikkoncernen.
Hennes citat är något att smaka på:
"Mångfald är ett effektivt sätt att undvika självgodhet."
Vem vinner?
Idag ska jag till Stockholm för att gratta brorsbarn som fyllt 4 och 1 år.
De två senaste gångerna har jag och 4-åringen haft en tävling.
De började med att jag utmanande honom i styrka för att han skulle
äta upp den stuvade spenaten till den panerade torsken.
Det räckte inte med att berätta att du blir stark som Karl-Alfred bara du äter spenat.
Så när han hade ätit tio skedar med stuvad spenat hämtade han en fotpall
som skulle bli vår tävlingsarena.
Jag visade min styrka genom att göra tio armhävningar på salsgolvet.
Sen tog tävnlingen fart.
Jag hade inte en chans mot hans två händer mot min ena hand.
Det var bara att lägga sig som en utslagen manet.
Och han gick stärkt av att det var spenat som hjälpte honom.
Det kom han ihåg när jag var jag var där sist för en dryg månad sedan.
Inte spenaten men att han vann.
Han fick lätt i sig maten.
Jag gjorde armhävningar.
Och han vann och jag låg som en utslagen manet igen.
Jag ser att det blir samma sak idag efter födelsedagstårtan.
Men jag tänker inte ta initiativ.
Det viktigaste är att han vet att har kunna slå mig i någonting.
Så är det nog att barn måste få vinna mot de vuxna.
Som att få utveckla egenskaper så att de kan en del saker t o m bättre än sina föräldrar.
Det är min tes.
De två senaste gångerna har jag och 4-åringen haft en tävling.
De började med att jag utmanande honom i styrka för att han skulle
äta upp den stuvade spenaten till den panerade torsken.
Det räckte inte med att berätta att du blir stark som Karl-Alfred bara du äter spenat.
Så när han hade ätit tio skedar med stuvad spenat hämtade han en fotpall
som skulle bli vår tävlingsarena.
Jag visade min styrka genom att göra tio armhävningar på salsgolvet.
Sen tog tävnlingen fart.
Jag hade inte en chans mot hans två händer mot min ena hand.
Det var bara att lägga sig som en utslagen manet.
Och han gick stärkt av att det var spenat som hjälpte honom.
Det kom han ihåg när jag var jag var där sist för en dryg månad sedan.
Inte spenaten men att han vann.
Han fick lätt i sig maten.
Jag gjorde armhävningar.
Och han vann och jag låg som en utslagen manet igen.
Jag ser att det blir samma sak idag efter födelsedagstårtan.
Men jag tänker inte ta initiativ.
Det viktigaste är att han vet att har kunna slå mig i någonting.
Så är det nog att barn måste få vinna mot de vuxna.
Som att få utveckla egenskaper så att de kan en del saker t o m bättre än sina föräldrar.
Det är min tes.
Trygghet
Min pärla har idag fört mig runt i Östergötland och Närke. Vi har hållt ihop sen 1998 och jag var din första kärlek. Den är som en trygg hund, min kära Skoda. Som tuffar på med sin diesel. Och nu har jag bestämt mig att göra något år rosten. Men det hägrar att jag kan köpa en nyare bil med mer komfort. För det finns ju alltid möjlighet att låna till en nyare bil. Titt som tätt kommer kuvert med erbjudande att låna 200 000 utan säkerhet. Men är det värt det? Så har mina funderingar gått. För det är en trygghet att kunna äga bilen helt m a o utan att ha amorteringar att betala för att ha min bil. Det är en stor frihet och kanske underskattad.
Så nu har jag infört tävlingsgrenen - Bevara din gamla bil ( 9 år är min ) när du blir osäker över komforten i din gamla bil . Det betyder att mentalt tänka och sedan genomföra följande:
- Höj- och sänkbart förarsäte - Sätet höjdes till din fördel med 8 cm efter att du fyndade en futonkudde på Jysk igår för 40 kronor.
- Klimatanläggning - Den luftcirkulation du har nu ger tillräckligt med luft för att du ska få den vind Carola lyckas få i ansiktet vid sina scenframträdanden.
- Radion - Du har det bästa basljudet när bilen går på tomgång. Det får dig att glömma ljudet när du kör 110 på motorvägen. Alternativat kan du stänga av radion och sjunga själv - du blir garanterat en gladare människa.
- Ekonomi - Skoda har genom sin framtoning gjort att fler människor har kunnat bli lyckliga bilägare. Kom ihåg mottot: "Mycket bil för pengarna!" Din bil drar 0,47 blandad körning.
- Lycka - Eftersom din bil är betald kan du ge dig fler möjligheter. Det kan också bli andras människors lycka. Som att få se att du har på dig ett nytt läppstift.
- Trohet - att ha känt sin bil i 9 år gör dig till en säkrare bilförare. Ni blir ett! Och du blir inte lika ofta överraskad när det kommer olika oljud. You know your car!
Har du som läser detta fler tips?
Medmänsklighet
Min första blogg-dag har mina tankar gått till damen här i stan som blev vräkt från sin lägenhet och som tog eget beslut att inte ta emot hjälpen från socialförvaltningen. Nu är hon på vift efter att låset bytts på ytterdörren i den lägenhet hon haft som sitt hem i 34 år. Och grannarna är oroliga och ser det som socialtjänstens ansvar att ta hand om henne. Att de borde ha kollat henne flera gånger under natten då hon sov i trappuppgången. Jag undrar bara var medmänskligheten tagit vägen? Ska vi bara hänvisa empati och handling till socialtjänsten? För mig blir det svårt att motivera att mina skattepengar ska betala den typen av dygnet-runt-service. Vad är det som har hindrat grannarna att lära känna henne? Det behöver inte betyda att hon skulle bosätta sig hos en granne. För hon har ju inneboende kraft eftersom hon nu har tagit sig till Göteborg. More Tant-power! Heja! Heja!